Styrelsen


Marie Clasgård - Grundare av Stiftelsen Sportfront,utvecklingsledare. Tidigare samordnare för drogförebyggande arbete på Hisingen inom Mobilisering mot Narkotika/Alkoholkommitten. Marie har skrivit en del pedagogiskt material för Svenska Narkotikapolisen. Har lång erfarenhet som pedagog och förebyggande arbete i skolan och idrotten. Nationellt nominerad/pris till Årets Förebyggare 2013 av CAN. Samordnande utvecklingsledare för "Mobilisering mot droger- alla kan bidra", för Gbg Stads Centrum 2014-2016. Arbetar också med Våld i Nära relationer.

Tommy Moberg - Socionom som 1990 var en av de första i landet som kom att arbeta i behandling med missbrukare av anabola steroider. Expert i frågor kring ungdom, dopning och narkotikamissbruk. Därutöver handleder och utbildar Tommy på högskola, inom skola, socialtjänst, sjukvård m.m i Sverige, Norge och Danmark. Fick ”Ren Idrotts pris” 2007. Nationellt nominerad/pris till Årets Förebyggare 2014 av CAN.
Lennart Johansson - Socionom och utbildningskonsulent inom narkotika och alkoholområdet. Har många års erfarenhet av arbete med missbruksproblematik, bl.a. med ungdomar omhändertagna för Lob (lagen om omhändertagande av berusad person).Över 18 års arbete i Gbg:s narkotikarotels operativa enheter i missbruksmiljöer. Expert på ”tidig upptäckt” och signaler på missbruk. Utbildar i dag personal i Gbg i att göra bedömningar på berusning och upptäckt av narkotikaanvändning i krogmiljö.

Kai Knudsen -Docent vid Göteborgs Universitet och har arbetat med intensivvård och akuta förgiftningar i mer än 25 år. Han är specialist i anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg där han arbetar som överläkare. Kai Knudsen disputerade 1994 med en avhandling om överdosering med tricykliska antidepressiva läkemedel och har under senare år främst kommit att ägna sig åt akuta drogförgiftningar. 

Mia Ericson - Docent vid Göteborgs Universitet och har i drygt 20 år forskat om hur alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem. Mia disputerade 2000 med en avhandling om hur alkohol och nikotin samverkar i belöningssystemet men har under de senaste åren intresserat sig för alkohol i kombination med energidrycker.

Michael Lundgren - Leg psykolog med lång erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och deras familjer på institutioner och ungdomsmottagningar. Michael verkar som handledare och utbildare för personal inom barn- och ungdomsinriktade verksamheter. Undervisar och handleder på universitet och högskola. Med-/författare till böckerna "Muntligt berättande i de flerspråkiga klassrummet", ”Sagans läkande kraft”, ”Den lilla drakflickan”, ”Sagan som livets nyckel” samt fil lic-uppsatsen ”Sagor för kropp och själ”.


Karin Breding - Kriminalinspektör/Utredningschef på spaningssektionen 1 i Storgöteborg. Arbetar bland annat  med utredningar av grova narkotikabrott och övriga egeninitierade narkotikabrott. Flera års erfarenhet som polis och narkotikapolis. Stort intresse och kunskap om problematiken kring Internetdroger.






Stiftelsen Sportfront står under Länsstyrelsens tillsyn. Sportfront har sitt säte i Göteborg. Stiftelsens ändamål är att verka för det främjande och förebyggande arbetet som verkar samhällsstödjande och tar avstånd mot droger, våld och rasism. Tillvägagångssättet för att uppfylla stiftelsens ändamål är informationsverksamhet, opinionsbildning, seminarier, utbildningsmaterial och utbildning.



IDROTTEN – Viktigt att skapa trygga idrottsmiljöer
Meningsfull fritid är en stark friskfaktor i det förebyggande arbetet mot våld och droger. Alla barn och unga har rätt att idrotta och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respektSexuella övergrepp är liksom alla typer av kränkningar och utnyttjanden oförenligt med idrottsrörelsens värderingar. Som vuxna är vi skyldiga att engagera oss i att skydda barn mot alla former av sådant och tydligt verka för det som befrämjar växande och en sund utveckling. Det är välkänt att sexuella övergrepp är en stark riskfaktor för unga och kan förorsaka och bidra till psykisk ohälsa, t ex depression, ångest, missbruk, ätstörningar, självskadebeteenden och sexuell problematik.

Konsekvenser som riskerar att sträcka sig ända upp i vuxen ålder. Undersökningar visar, att ca 40% av de som utsatts uppvisar psykiatriska symptom. En del av problemet är att skam och osäkerhet ökar risken för att den som utsätts inte själv söker hjälp och om hon eller han ändå gör det, så kan en osäkerhet hos mottagaren av informationen i sin tur leda till passivitet och tystnad.

Det krävs ett engagemang och mod från oss vuxna, att vi vågar bry oss, det kommer vi långt med. Men det behövs kunskap och utbildning, handledning, nätverk, samt att arbeta med verksamhetsutveckling med de sociala frågorna inom idrotten


SKOLAN- En trygg och säker skolmiljö

Det våld- och drogförebyggande arbetet i skolan, fritidsgården, föreningen och på arbetsplatsen handlar om långsiktighet, samarbete, samverkan, kunskap, kontinuitet och tålamod, samt ett tydligt ledarskap. Många små insatser från flera håll som tillsammans ger resultat. Det är viktigt med en medveten hållning från ALLA vuxna som barn och ungdomar möter, samt att det finns en tydlig och uppdaterad drogpolicy- och handlingsplan.

De flesta prövar narkotika och andra droger för första gången under tonåren. För några blir det ett enstaka test, för andra blir det första steget in i ett beroende och i ett utanförskap i samhället. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande med att bland annat informera, utbilda och engagera vuxna som står nära ungdomarna under hela tonårstiden. Som förälder, lärare och ledare har man en oerhört viktig roll; som vuxna förebilder, informatörer och handledare. 

Skolk är en mycket stark riskfaktor att hamna i ett utanförskap och eventuell kriminalitet och komma i kontakt med droger. Det finns en anledning till att ett barn eller ungdom skolkar och det är det som man måste ta reda på och hjälpa barnet/ungdomen ur detta negativa beteende. Det finns idag olika program på datorn som man kan förmedla frånvaro/skolk på och genom sms till föräldrar och det är bra. Men det är viktigt att det finns en väl inarbetad metod inom skolan hur man ska agera mot skolk och möte barnet/ungdomen i deras bekymmer.

Ett gott skolklimat där barn och ungdomar känner sig sedda och trygga är en viktig del av det förebyggande arbetet. Tryggheten är helt avgörande för såväl den fysiska som psykiska hälsan. En annan viktig faktor är ett bra ledarskap och förhållningssätt från de vuxna samt att man har goda relationer och har en dialog med ungdomarna. Sedan behöver barn och ungdomar information och undervisning i SANT- frågor på ett bra och trovärdigt sätt, så att de kan göra kloka val i framtiden.

För att få ett bra resultat så bör dessa frågor integreras i den övriga undervisningen regelbundet och under hela skolåret/skoltiden, inte bara en temadag. Det drogförebyggande arbetet handlar därför inte bara om undervisningen utan hela skolans arbete och förhållningssätt.

ARBETSPLATSEN – Viktigt med en drogfri arbetsmiljö

Enligt lagstiftningen så har arbetsgivaren ett ansvar för att arbetsplatsen har en alkohol- och drogpolicy med handlingsplan. Viktigt att policyn och handlingsplanen är väl förankrad hos all personal.
Förutsättningen för tidig upptäckt är kunskap, att man på arbetsplatsen erbjuder all personal kontinuerlig utbildning ex i tecken och symtom, och vad man kan göra som medmänniska och vilken hjälp det finns att få.

En påverkad person utgör en säkerhetsrisk för verksamheten, sig själv, sina arbetskamrater och för kunderna. Det är också lönsamt att arbeta förebyggande. Alkohol och droger kostar företagen i genomsnitt cirka 4 procent av den totala lönekostnaden.
Ur ett folkhälsoperspektiv innebär att främja hälsan och förebygga ohälsa bland personal utifrån människors hela livssituation. Det drogförebyggande arbetet kan då ses, som en del av företagets välfärdsarbete.

Med droger avses alkohol, narkotika, AAS, icke medicinsk användning av läkemedel eller andra preparat som påverkar centrala nervsystemet.

.